Hoppa till innehåll
  1. Startsida
  2. Förteckningen
  3. Spånfågeltäljning

Spånfågeltäljning

Hantverk

Spånfågeln är en figur som täljs fram i trä. Med enbart kniv täljs tunna spån som sedan viks ut för att bilda både vingpennor och stjärt på fågeln.

Geografiskt läge: Hela landet, men särskilt Skaraborg.

Foto på tre täljda spånfåglar i trä.

Kännedom om material och verktyg är av vikt för att kunna utföra de känsliga moment där tunna spån ska klyvas fram och vikas ut för att bilda vingar och stjärt på fågeln. Foto: Sandra Stigert

Spånfågeln har varit vanligt förekommande i hela Sverige men har de senaste hundra åren varit en särskilt viktig del av slöjdtraditionen i Skaraborg.

Sedan spånfåglar fick spridning i Sverige har de varit kända som takfåglar eller julduvor, då de hängdes fram i juletid. Denna typ av spånfågel var mycket vanlig i de svenska hemmen under 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ibland benämns de även som lyckofåglar och sägs bringa tur och välmående i det hus de hänger i.

I Sverige finns i dag ett fåtal utövare som tillverkar spånfåglar. Några av dem erbjuder spånfåglar, mallar och tillverkningsinstruktioner till försäljning. Inom projektet “Lätta vingar” pågår ett arbete för att sprida kunskap om hantverkstekniken och spånfågelns historia genom nätverkande mellan slöjdare, kursverksamhet och inventering av existerande spånfåglar.

Beskrivning

Foto på en täljd spånfågel i ljust trä.

Spånfågel i två delar av Einar Mellgren, en gåva från Skaraborgs Läns Hemslöjdsförening till Västergötlands museum. Foto: Västergötlands museum/ CC BY-NC

Spånfågeln har varit vanligt förekommande i hela Sverige men har de senaste hundra åren varit en särskilt viktig del av slöjdtraditionen i Skaraborg. Detta då tre generationer av en familj vid namn Mellgren i Hova ägnat sig åt hantverket.

Den senare av dem, Thord Mellgren, arbetade fram en spånfågel formad som en trana vilken senare kom att bli symbolen för den logotyp som föreningen Hemslöjden Skaraborg använder än idag. I Skaraborg är spånfåglar vida känt och Slöjdens Hus i Skövde har fortfarande god omsättning på fåglarna signerade Thord Mellgren.

Enligt den svenska traditionen tillverkas fåglarna i färsk asp eller furu, och med enbart en kniv. Kännedom om material och verktyg är av vikt för att kunna utföra de känsliga moment där tunna spån ska klyvas fram och vikas ut. Denna kunskap kan tillskansas genom ett eget intresse och övning och kräver således ingen praktisk utbildning eller tidigare erfarenhet.

Numera används även urgröpningsverktyg som getfot och skölp för att göra processen enklare och mer lättillgänglig. Aktiva spånfågelmakare experimenterar även med olika träslag för att utöka floran kring vilka material som går att jobba med.

 

Historik

Spånfågeln, i form av en dekorativ takfågel eller julduva, var vanlig i svenska hem under 1800-talet, och den syns även på en målning av Anders Montan från 1878. Under 1900-talets början konstaterade etnologer och folklivsforskare att upphängda spånfåglar som fenomen förekom i ett stort antal länder i Europa. Exempelvis Tyskland, Ungern, Tjeckien, Danmark, Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Takfågeln som tradition till jul förknippades ofta med den duva som hänger ovanför predikstolen i kyrkor och som representerar den helige ande. En del etnologer menade att takfågeln även kunde ha ursprung i mer folkliga seder, inte minst eftersom den på olika platser även benämndes som tupp, pelikan eller hök. I Nordiska Museets och Skansens årsbok från 1960 berättas om fågelmakaren Carl Thyrstedt, född 1879 i Svinhult i Östergötland. Thyrstedt hade täljt spånfåglar sedan barnsben och donerade 1957 ett antal spånfåglar i formen av påfåglar till Nordiska museet.

Det berättas att Carl-August Mellgren i Hova lärde sig konsten att tälja spånfåglar av en kringvandrande ryss. Carl-August i sin tur lärde sina söner hantverket, bland annat Nils, Erik och Einar Mellgren. Kunskapen fördes sedan vidare till nästa generation, där bland annat Einar Mellgren lärde sin son Thord Mellgren. När ett antal fåglar som Nordiska Museet hade förvärvat blev i för dåligt skick var det Einar Mellgren som fick åka upp till Stockholm för att göra kopior av dem. Hans fåglar går nu att skåda i museets arkiv. 1981 syntes även några av hans fåglar på det årets julpost-frimärke.

Spånfåglar har länge haft en dekorativ plats i hemmen och ses även som en lyckobärare. I östeuropeiska länder hängs de gärna över det nyfödda barnets spjälsäng för att vaka över den lilla.

Främjande och vidareförande

Under årens lopp har flera hemslöjdskonsulenter dokumenterat Thord Mellgrens arbete. Exempelvis finns en film publicerad på Youtube som gjordes inom ramen för en kurs på Hantverkslaboratoriet i Göteborg.

Hösten 2023 startades projektet Lätta Vingar vars syfte är att bevara och sprida tekniken kring att tälja spånfåglar. Detta mot bakgrund av att Thord Mellgren, en välkänd tillverkare av spånfåglar, hade gått bort. Efter en del efterforskningar hittades en slöjdare vid namn Lars Göran Hall i Rimforsa som sedan många år tillbaka tillverkade och sålde spånfåglar till hemslöjden i Östergötland.

Kunskapen om att tälja spånfåglar förs bland annat vidare genom kurser, till exempel genom lokala hemslöjdsföreningar och hemslöjdsförbund.

Litteratur och länkar

Litteratur

Ewert Cagner, Göran Axel-Nilsson och Henrik Sandblad (1954), Swedish Christmas. Tre Tryckare. Göteborg.

Lena Kättström Höök (2008), "Takfåglar". Etnobiologi i Sverige (del III). Wahlström och Widstrand. Stockholm.

Artiklar

Albert Eskeröd (1960), ”Fågelmakaren och hans fåglar”. Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok 1960. Stockholm.

Albert Eskeröd (1964), Swedish Folk Art. Nordiska Museet. Stockholm.

Greta Johansson (1993), ”Slöjd med ryska traditioner. Tre generationer spånfågelmakare”. Hemslöjden. Årgång 1993, nummer 6.

Nils Edvard Hammarstedt (1903), ”Fågeln med segerstenen, sprängörten och lifsämnet”. Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok 1903. Stockholm.

Nils Edvard Hammarstedt (1908), ”Inspirationsfågeln”. Fataburen. Nordiska museets och Skansens årsbok 1908.

Länkar

Thord Mellgren skär spånfåglar Länk till annan webbplats.. 2013. Youtube.

Om projektet Lätta vingar Länk till annan webbplats..

Relaterat innehåll