Hälsinglands schablonmåleri

Hälsinglands schablonmåleri är en målningsteknik för att dekorera bonader, väggar och föremål. Målningarna får sitt speciella utseende genom mönster från schabloner och en kulört färgskala.

Geografiskt läge: Hälsingland

Teckning av personer med höjda glas runt ett bord.

Schablonmåleri utövas bland annat av målerikonservatorer, dekorationsmålare, vissa yrkesmålare och byggnadsvårdare. Foto: Pelle Nyberg

Måleriet i Hälsingland kan spåras till åtminstone 1500-talet och var då ett viktigt inslag i dekoren av särskilda festsalar och byggnader. I dag finns kunskap om schablonmåleri hos gårdsägare, byggnadsvårdare, museer, hembygdsföreningar och hemslöjdsföreningar. Konsten utövas av målerikonservatorer, dekorationsmålare och vissa yrkesmålare samt byggnadsvårdare, slöjdare och andra intresserade.

Beskrivning

Schablonmålningarna får sitt speciella utseende genom mönster från schabloner och en kulört färgskala. Foto: Pelle Nyberg

I Hälsingland finns en rik tradition av väggmåleri med fritt måleri, schablonmålningar och blocktryck. Historiska målningar kan bland annat hittas på gamla gårdar i Hälsingland, så kallade Hälsingegårdar. 2012 blev sju gårdar som representerar traditionen med interiört väggmåleri inskrivna på Unescos världsarvslista. Dessa gårdar kan betraktas som representanter för de cirka 1 000 gårdar som finns bevarade i landskapet. Gårdarnas rikt dekorerade interiörer kopplas till Hälsinglands festseder men de var också ett sätt för ägarna att visa status.

Historiskt gick målandet till så att schablonerna skars ut i papp, möjligen shellackerades pappschablonerna så att de skulle hålla längre. Schablonerna behövde skäras om i många upplagor till de olika rummen i ett hus och genom de många omskärningarna förändrades mönstret. Till målningen användes flata penslar av typen moddlare, med vilka man strök färgen tvärs över schablonen.

Numera skärs schablonerna i en plastfilm (ritfilm) som är genomskinlig, lätt att tvätta och som kan repareras. Färgen stöpplas, alltså duttas med en särskild pensel, i schablonen och på så sätt blir det mindre rinningar och arbetet underlättas. En stöpplare kan vara av svinborst (motsvarande) eller skumgummi. Det går också att använda en liten roller och rolla över schablonen.

I nutida schablonmåleri skärs schablonerna i en plastfilm som är genomskinlig, lätt att tvätta och som kan repareras. Foto: Pelle Nyberg

Historik

De äldsta bonaderna med måleri som sattes upp på väggarna i Hälsingegårdarna antas vara från 1500-talet. Förutom bonader finns det också måleri direkt på väggar. De dekorerade interiörerna är oftast särskilda rum som avsatts för fest men det finns också särskilda byggnader för denna festkultur.

Schablonmålade rullgardiner var också vanliga i gårdarna, främst som solskydd i gårdarnas klädkammare. Det har också funnits så kallade sommarmattor vävda i grovt lin (buldan), som dekorerades med schablonmålningar. I bland med samma schabloner som användes på väggarna och i bland med andra kombinationer. Äldre schabloner från 1800-talet finns i samlingarna hos bland annat Hälsinglands museum och Arbrå hemslöjdsförening. En del schabloner kan återfinnas på flera gårdar medan andra är unika för en gård.

Det tidiga måleriet utfördes troligtvis av lokala målare. Senare under 1800-talet fick vissa bygdemålare undervisning av professionella stadsmålare och det blev också vanligt med målare som kom vandrande från Dalarna till Hälsingland. Schablonmålning var en del av de måleriarbeten som de utförde.

Främjande och vidareförande

Tack vare ett ökande intresse för byggnadsvård så ser framtiden hoppfull ut för schablonmåleriet. Foto: Pelle Nyberg

Tack vare ett ökande intresse för byggnadsvård så ser framtiden hoppfull ut för schablonmåleriet. Att skapa lönsamhet kan dock vara en utmaning för utövare eftersom arbetet är mer arbets- och tidskrävande än att tapetsera. Kurser i gamla målningstekniker finns på byggnadsvårdsutbildningar i landet, till exempel på Bäckedals folkhögskola, kunskapscentrat Slöjd och byggnadsvård, Byggnadsvård Qvarnarp och Yrkeshögskolan Höga kusten. Även Hemslöjdsföreningar runt om i landet erbjuder kurser och föredrag. På Hälsingegårdarna arrangeras guidade turer där det även berättas om schablonmålningarna.

Mönstren från de äldre schablonerna har kopierats, tryckts och börjat säljas som färdiga tapeter. En del schabloner kan kopplas till en specifik hälsingegård och då följer ibland gårdsnamnet med den nya produkten. Schablonmålningarnas motiv används också på textilier som handdukar, dukar, filtar och på andra material. Det gör att mönstren numera finns spridda över hela landet vilket också kan påverka intresset för schablonmålning. Det går att köpa mönsterförlagor för att själv skära ut schabloner.

Det finns även utgivna häften och handböcker om schablonmåleri där kunniga utövare delar med sig av sin kunskap. Under 2018 genomfördes Övre Hälsinglands hemslöjdsförening ett projekt för att ta fram en metod för att dekorera linoleum med inspiration från bland annat schablonmåleri. Inom projektet togs nya schabloner fram med inspiration av de gamla schablonerna. Schablonmålningen har även uppmärksammats genom konstnärliga projekt, som exempelvis schablonladan av konsthantverkaren Helena Bratt, eller kroppsmålningar av konstnären Erik Olof Wiklund.

Litteratur och länkar

Litteratur

Eriksdotter, Linnea (2018), "Inredningsmåleri i bondemiljö i sydöstra Hälsingland under 1800-talet: Aspekter på dess tillkomst och sociala funktioner". Masteruppsats. Uppsala universitet.

Folkesdotter, Gärd (1997), "Jonas Wallström och samtida schablonmåleri". Hälsingerunor.

Folkesdotter, Gärd (2003), "Små hål med stor effekt: jämförelser mellan schabloner, målare och interiörer från Hälsingland under 1800-talet". Kandidatuppsats. Stockholms universitet.

Folkesdotter, Gärd (2004), "Du skall stjäla med smak – mönster i hälsingegårdsmåleri". Magisteruppsats vid Stockholms universitet.

Nessle, Olle & Nessle, Lena (1990). Schablonmålning. Stockholm: Norstedt

Nessle, Lena (1996). Schabloner med traditioner. Västerås: Ica

Nordin, Erik (2021), Måla med schablon som Jonas Wallström: Om världsarvsgården Gästgivars och schablonmåleriet i Hälsingland. Uppsala: Gyllene snittet HB.

Nyström, Ingalill, Palmsköld, Anneli, Knutsson, Johan & Linscott, Kristina (2018), ”Hälsingegården och den färggranna folkkonsten”. I: Johannes Daun & Christer Ahlberger (red.). Bondeherrgårdar: den nyrika bondeklassens gårdar 1750–1850. Lund. Nordic Academic Press.

Nyström, Ingalill, Palmsköld, Anneli & Knutsson, Johan, (red.) (2021). Hälsinglands inredningskultur. Makadam. Göteborg.

Åsbrink, Anna-Carin (2020), Handbok för schablonmåleri. Länsstyrelsen Gävleborg.

Åsbrink, Anna-Carin (2021), Rullgardiner och fästanordningar i Hälsingegårdarna. Länsstyrelsen Gävleborg.

Länkar

En målare kommer till byn Länk till annan webbplats. – En lärarhandledning om Hälsingegårdarna och schablonmåleriet. Region Gävleborg.

Läs mer om Hälsinglands schablonmåleri och Hälsingegårdarnas kulturarv: www.halsingegardar.se Länk till annan webbplats.