Delsbosöm

Delsbosöm sys på bomulls- eller linneväv, ofta med rött garn i bomull eller lin. Broderiet formas längs en slinga som ritas upp och de olika mönsterdelarna komponeras utmed slingan. En del broderier, till exempel hänglakan och gardinkappor, avslutas med en frans i rött och vitt.

Fransarna kan vara flätade eller knutna med kavel (runt en rund träpinne) och bildar då en tofs som kallas kläpp. Tofsarna kan knytas i en enkel rad men de kan också knytas och sys ihop i ett flätmönster som då kallas kläppfrans.

I dag finns fortfarande många som har kunskap om broderitekniken. De kan rita upp mönster och de vet vilka olika stygn som används. Stygnen är så kallad ensidig plattsöm, stjälkstygn och ibland tofssöm. Enkel plattsöm kallas i Delsbo också för långsöm. För broderiet behövs tyg, garn, nål, samt mönstermallar.

År 1963 genomfördes en inventering av broderade föremål i Delsbo socken på initiativ av Gävleborgs läns hemslöjdsförening (numera nedlagd). Antalet broderade textilier som hittades i hem och på gårdar visade sig vara väldigt stort, och omfattade föremål från mitten av 1800-talet fram till 1920. Dessa utgjorde grunden för en viktig dokumentation av delsbosömmens över hundraåriga tradition och utveckling i Delsbo. Broderierna visades även upp i en utställning på Forngården i Delsbo.

Vid inventeringen hittades mallar i papp, trä eller näver som hade använts för att rita upp mönstren på tyget. Genom att vika tyget delades det in i mindre delar och utifrån det komponerades broderierna. Mallarna hade varierade former som blommor, stjärnor, fåglar, rundlar, hjärtan, cirkelsegment till slingor, blomrankor och blad, korgar och kronor, alla i flera olika storlekar.

Delsbosöm infördes i skolslöjden vid Ede skola i Delsbo under 1930-talet och tekniken fanns med i slöjdundervisningen in på 1950-talet. Broderitekniken lärs fortfarande ut i slöjdundervisningen på skolor i Hudiksvalls kommun.

Idéer om utveckling av broderiet har provats. Till exempel tog Övre Hälsinglands hemslöjdsförening fram mönster i blått och rosa på vitt linne på 1920-talet, som avslutades med knypplade spetsar i samma färger, men dessa levde inte vidare. Sedan inventeringen på 1960-talet har Gävleborgs läns hemslöjdsförening arbetat fram ytterligare mönster till försäljning. På 1970-talet introducerades bland annat olika mönster under namnet ”Delsborosor”, med olika alternativ på såväl tyg som garn. Inte heller dessa levde vidare. I hemslöjdsbutiker i Hudiksvall kunde man även beställa mönster efter egna önskemål fram till tidigt 2000-tal. Numera går det att beställa färdiga mönster och uppritade mönsker efter önskemål via vissa garnbutiker online.

Över tid går det att se att en del mönster har blivit mer förenklade och stiliserade med färre mönsterdelar än vad som finns på det äldre broderiet. De är inte lika blomstriga och vegetativa som de tidiga mönstren. Den mest karakteristiska mönsterdelen numera är det som benämns delsborosen. Det finns några olika former men alla föreställer i grunden rosor.

Det finns en bok om delsbosöm skriven av Märta Brodén och tekniken omnämns även i ett flertal böcker om svenskt broderi. Det går även att hitta information om delsbosömmens teknik och historia på olika webbplatser, och på Youtube finns instruktionsfilmer där broderitekniken demonstreras.

Delsbobroderi räknas till folkligt broderi och lärs ut bland annat på Västerbergs folkhögskolas broderikurser och på Sätergläntan-institutet för slöjd och hantverk. I Delsbo samlas kvinnor fortfarande och broderar tillsammans, men i mindre utsträckning än tidigare. Hembygdsföreningen i Delsbo samlar grupper för hantverk och där ingår också delsbosöm. De säljer även broderade föremål med delsbosöm och har en utställning med delsbosöm i sina lokaler. Det finns lokala hantverkare som säljer färdiga delsbobroderier med egna uppritade mönster.

Övre Hälsinglands hemslöjdsförening har ett pågående familjeprojekt där deltagarna tillsammans broderar på en tältduk på biblioteket i Delsbo. Tältduken dekoreras med inspiration av bland annat delsbosöm. Familjer med både barn och vuxna är med och broderar, med stöd av en handledare som finns på plats. Det finns även planer på att trycka upp gamla mönster för att sälja, och på så sätt inspirera fler att brodera delsbosöm.