Annandagsbandy

I bandyns tidiga historia i Sverige var matcherna på annandagen speciella då de utgjorde själva startskottet på bandyns seriespel. Seriespel är en turneringsform som är vanlig inom lagsporter, där ett förutbestämt antal lag eller deltagare möts i matcher enligt ett förutbestämt schema och under en begränsad tidsperiod. Men när bandyseriens inledning flyttades så blev matcherna som spelades på annandagen helt vanliga matcher mitt i serien och förlorade sin festliga prägel. Den nutida traditionen kan spåras till 1966. Från och med det här året startades i stället traditionen att schemalägga derbyn på annandagen, för att höja festkänslan och locka fler åskådare till matcherna.

Det här skapade ganska omgående en folkfest som blivit till en tradition inom svensk idrott. I och med urbaniseringen sväller också de mindre bandyorterna på ett annat sätt under julhelgen, när fler åker ”hem” från de större städerna för julfirande. Efter att ha tillbringat julhelgen med familj är det många som på annandagen antingen med eller utan familj beger sig till bandyarenan för att träffa gamla kompisar som är hemma över jul, de bekanta som är på någon match per år, eller bästa vännen som står på samma plats varje match. Det är dessutom vanligt att supporterklubbar ordnar resor till bortamatcher, särskilt på annandagen. Detta är bidragande anledningar till att trycket på biljetter till den traditionella annandagsbandyn är högre än under andra matcher.

Den huvudsakliga aktören som schemalägger annandagsderbyn i bandy är Svenska Bandyförbundet. Det är dock de enskilda klubbarna som gör det till en folkfest, genom att bjuda in sina supportrar till tillställningarna och skapa förutsättningar för att spela bandy. Bollnäs GoIF, Edsbyns IF, Hammarby IF, IK Sirius, Villa Lidköping BK och Nässjö IF är några exempel på dessa. Annandagsbandy är en viktig del i att föra vidare arvet kring bandyn, en nordisk lagsport som utövas vintertid. Genom den uppmärksamhet som annandagsbandyn ger antas fler personer lockas av att utöva bandysporten.

Nya utövare till annandagsbandyn skapas i tidig ålder, när barn lär sig åka skridskor i olika bandyklubbars regi genom så kallade skridskoskolor. Några barn väljer att fortsätta vidare till bandylag, och slussas sedan vidare upp i åldrarna tills seniorålder (vanligtvis cirka 18 års ålder) nåtts. Det naturliga steget därifrån är – beroende på utövarens nivå – att spela för ett representationslag eller A-lag, alltså det bästa laget som en idrottsförening ställer upp med. En viktig del av rekryteringen på åskådarsidan är arvet över generationsgränserna, där ett supporterskap eller lojalitet till ett särskilt lag ofta förs vidare inom den närmsta familjen, till exempel från förälder till barn.